Helgtankar och Race-report

Mycket av helgen har handlat om att förbereda mig och såklart genomföra mitt halvmara-lopp. Fredagar till exempel brukar jag starta på gymmet, men jag ville inte utsätta mig för risken att dra på mig träningsvärk. 😄 Istället blev det en stunds yoga och meditation hemma i vardagsrummet innan jobbet. 👍🙏

På kvällen började jag förbereda mig – plocka fram kläder, packa min lilla midjeväska med energigel och plåster, fylla vattenflaskor och ställa fram skor. Jag ville att allt skulle vara klart så jag inte skulle glömma något viktigt om det blev en stressig morgon. 🤯

Race-day:

Jag hade ställt väckarklockan på lördag morgon för att få börja dagen med mjuk yoga och meditation. Efter frukost gjorde vi oss iordning hela familjen och åkte till våra vänner i Tavelsjö. Jag var på startplatsen en dryg halvtimma innan start och stack ut på en kort uppvärmningsrunda. Kände redan då att jag lätt blev anfådd och inte hade det perfekta flytet i löpningen. Återvände till startplatsen och nervöskisssde en sista gång och njöt av energin och adrenalinet som flödade. 😄

Kl 11 gick startskottet för den första startgruppen, och 11.05 fick min grupp sticka iväg. Mitt fokus i början var att försöka att inte ryckas med i någon annans (för snabba) tempo och inte stressa över att jag därmed blev omsprungen av vad som kändes som hela startfältet. 😄 Gick sådär! 🙄 Jag sprang snabbare än jag borde i början och tyckte det var jättejobbigt att hela tiden bli omsprungen. 😏

Kring 2 km kom första riktiga uppförsbacken. Jag hade bestämt mig för att gå i uppförsbackarna för att spara kraft, så jag sprang på tills jag kände att pulsen rusade för högt och promenerade den till toppen. Efter det blev banan lite mer flack en stund och vid 3 km hade jag min egna hejaklack som jag kunde high-five:a med. Det gav extra energi och jag hittade också in i mitt tempo där jag kunde ligga och nöta på i ganska bekväm känsla.

Redan vid 10 km började jag känna mig lite sliten. Jag började känna av hälsenorna och fick ont i vaderna. Här hade vi lämnat asfalten och sprang på grusväg. Banan var mer kuperad och jag sprang ganska ryckigt – gick i uppförsbackarna och sprang snabbt i nedförsbackarna. Här hade jag räknat med att jag skulle få börja springa om lite folk som hållit för högt tempo i början, men njae det var nån person jag sprang om, men inte alls så många som jag tänkt. Å andra sidan blev jag inte heller omsprungen, men fick ändå en liten mental dipp. Turligt nog var det mycket folk ute och hejade längs den här delen av banan och det ger alltid mer energi! 💕

Sista ordentliga backen (a.k.a Mördarbacken 😄) kom vid 16 km och där blev det en ganska lång promenad upp på toppen. Där uppe väntade ett gäng äldre damer och herrar som hejade och spelade dragspel. Jag blev uppbjuden på hambo och schottis av en gentleman i gänget, så jag stannade till en stund och dansade. Jag visste att jag inte skulle gå i mål på någon bra tid, så då kunde jag ju lika gärna ha lite roligt och njuta av publikstödet tänkte jag. 😊

Jag var väldigt trött och stel i benen när jag fortsatte de sista fem kilometrarna mot mål. Det var fler än jag som var det, så nu fick jag passera några löpare som var tröttare än mig. 😅 Drack lite coca-cola på sista vätskekontrollen för att fylla på med energi den sista biten.

Jag kunde (vad jag tyckte) spurta in på målsträckan och var sååååå glad när jag äntligen passerade mållinjen! 🎉😅 Där fick jag träffa mina supportrar (familjen!) och vila trötta ben. Tiden? 2 timmar och 18 minuter. Är jag nöjd? Nej! Eller, såhär ska jag säga – jag är nöjd med loppet, för jag fick det jag tränat för. Jag är däremot inte nöjd med träningen jag har gjort inför loppet!

Lärdomar:

1. Det jag har lärt mig är att jag behöver mycket mer backträning och kliva utanför comfort-zone om jag vill ha ett bättre resultat! Att gå uppför backarna tar alldeles för mycket tid och jag måste bara bekväm i ett högre grundtempo om jag ska kunna genomföra ett snabbare lopp.

2. Den mängd träning jag har genomfört har inte förbättrat min tid, men har bidragit till att jag inte alls känner mig särskilt sliten efter loppet.

3. Det var väldigt värdefullt att springa med Runacademy i höstas. Jag kan se på bilder från loppet att jag har ett mycket bättre löpsteg och ffa lärde jag mig att springa ordentligt i nedförsbackar istället för att liksom hålla emot på nedvägen. Det sparar tid och sparar på muskelkraft i benen.

4. Jag kommer att springa loppet igen. Kanske redan nästa år. 😄🌟

Efter loppet åkte vi hem ganska omgående. Jag fick duscha, äta lite (behövde fylla på med energi men var inte särskilt hungrig) och lägga mig och vila en stund. Jag var supertrött, men kunde inte riktigt somna. Det var så mycket tankar som snurrade och intryck som behövde bearbetas.

Vid 17 åkte hela familjen ner på stan. Vi hade en date med familjen Johanssons på Pinchos. Det var härligt att få umgås med våra vänner och äta riktigt god mat, dricka vin och fira att jag genomfört min sen länge planerade prestation. 🥂❤️

På söndagen tog jag sovmorgon till 9. Det var skönt att för första gången på länge inte ställa väckarklockan och sticka ut på långpass. 😊 Regnet öste ner hela dagen och efter lunch åkte vi på familjesim på Iksu så att barnen fick bada och tvätta upp sig.

Kvällen gick åt till matlagning, vattna blommor, tvätta, jobba och förbereda för kommande vecka. Jag har börjat planera för hur jag ska lägga upp träningen i höst, men kommer att ge mig själv några träningsfria dagar innan jag smyger igång. Både kroppen och huvudet behöver vila. 💕

I veckan har jag en körig vecka på jobbet, men en hel del efter jobbet som kommer att fylla på mig med energi. Jag ska unna mig massage och har en date inplanerad med min bästis. Jag fokuserar på att lägga en träningsplan inför hösten och att få in lätt yoga och vardagsmotion under mina vilodagar den här veckan. Det känns som nystart – med fokus på nya träningsupplägg och komma igång ordentligt med mitt nya projekt. Hurra! Jag älskar känslan av nystart, nya planer och strukturer!! 😄❤️