Mäter du i tid eller energi?

Halloj! Ännu en strålande dag ligger bakom mig. Strålande såsom att solen har strålat, jag har haft fokus och energi hela jobbdagen och jag har haft en fin och någorlunda konfliktfri kväll med barnen. 😊

Mycket av det jag gör, de rutiner jag har, de böcker jag läser, hur jag rör mig, de tankar jag tänker, vad jag stoppar i mig o.s.v handlar om att bygga upp energi. Att ha ork! Ork till att göra mitt bästa på jobbet, till att vara mamma, till att träna med ett prestationsmål, till att ta hand om ett hem. Med mera!

Energi är något viktigt och värdefullt för mig, något jag värnar om. Jag försöker ta reda på vad som ger, och vad som tar energi, och om det är möjligt – få in mer av det som ger, och minska på det som tar.

Det här har fått mig att börja tänka kring uppgifter och händelser på ett nytt (för mig) sätt. Istället för att mäta allt i hur lång tid det tar, har jag börjat mäta saker i hur mycket energi det tar (eller ger). Jag blev väldigt medveten om det här i förra veckan till exempel, när jag var på begravning. Tidsåtgången var 1-2 timmar, men energiåtgången var enorm! Jag hade faktiskt inte planerat för det, men som tur var kunde jag omfördela uppgifterna för resten av dagen och ge kroppen och hjärnan den vila den behövde.

Å andra sidan kan jag ibland tveka inför att lägga två timmar på en träff med en riktigt bra kompis – för jag har ju så mycket annat som behöver göras. 🙄 Men att träffa den här kompisen ger så mycket energi att jag sen blir trippelt produktiv och definitivt ”tjänar igen” tiden som jag lagt på att möta den här människa.

Det här är som sagt ett ganska nytt tänk för mig, men när jag är medveten om det blir det väldigt tydligt att tidsåtgång och energiåtgång inte är samma sak!

Hur tänker du? I tid eller energi? ❤️