Att vara en tränande morsa – del 1

”Men är det verkligen nödvändigt?”, ”Barnen är ju så små, det där hinner du väl sen när barnen har blivit större?”, ”Hur orkar du?”, ”Hur hinner du?”

Jag tränar i genomsnitt 3-4 ggr per vecka, vilket betyder att jag tränar ungefär 200 av årets 365 dagar. Det har inte alltid sett ut så, men idag är jag en tränande person! Jag mår bra av träning och av att röra på kroppen, ja jag skulle kunna sträcka mig till att säga att jag behöver träning och rörelse i min vardag. Måste jag ta ett längre uppehåll av någon anledning så kryper det liksom i kroppen efter någon vecka, jag får ont i ryggen och jag blir på dåligt humör.

Och behovet av rörelse försvinner inte för att jag har blivit mamma! Jag skulle nästan kunna säga att det behovet ökade sen jag blev mamma. Jag har två personer idag som är beroende av att jag fungerar, är i harmoni, har ork att skratta, prata, leka, fixa, plocka, och planera.

Det finns tyvärr folk som har åsikter och tycker att det är egoistisk av mig att prioritera bort att umgås med mina barn för att träna. Det har jag faktiskt aldrig lagt så stor vikt vid, för visst – jag umgås inte med mina barn när jag åker iväg till min träning – MEN jag tänker att kvaliteten på den tid vi har när jag är hemma är bättre när jag mår bra! Dessutom snackar vi inte oceaner av träningstid. Du som läser mina träningslistor för veckan vet att det handlar om totalt 4-5 timmar under en vecka. Det är Me-time som alla bör kunna unna sig – tycker jag!!

Nästa typ av frågor jag möter är hur jag hittar ork och tid. Det tycker jag är en mycket mer relevant fråga. Ja hur gör jag?

Jag orkar för att jag bara gör det – jag har etablerat en träningsvana och ifrågasätter inte varje pass. Det är enormt jobbigt att inför varje träningspass ifrågasätta om jag ska träna, och vad jag ska träna. Ungefär som att varje dag ifrågasätta om man verkligen är kär i sin partner. Vem skulle orka ta ett nytt beslut varje dag om sin relation? Nej, vi vet att det är upp ibland och ner ibland, men förhoppningsvis mest upp och vi mår i slutändan väldigt bra av att vara tillsammans med vår partner. Likadant är det med träningsrelationen, ibland är det trögt och tungt, men alltsom oftast roligt och i slutändan mår vi väldigt bra av att träna. Förutom att inte ifrågasätta så får jag ork genom att göra det enkelt för mig själv, att förbereda allt som går så att tröskeln att ta mig iväg är så låg som möjligt.

Jag vet idag precis vilka dagar jag ska träna, jag har en bestämd plan vad jag ska träna den tiden jag har satt av, jag har packat träningsväskan och lagt fram träningskläder. Jag ifrågasätter inte utan gör det bara, även om jag en dag inte känner för att gå och träna. Jag vet att det gör mig till en bättre version av mig, att det ger mig energi och att jag mår bättre efteråt. Och okej – jag kan avboka eller omplanera mina pass, men då är det allt som oftast sjukdom eller skada inblandad. För sjukdom och skador ska man absolut respektera.

Att hitta tid för träning handlar om planering och prioritering. Jag planerar in mina träningspass varje vecka i kalendern och det ska mycket till för att dessa ska ändras eller avbokas. Jag lägger mig tidigt för att kunna gå upp tidigt och köra mina pass innan jobbet, för det är då jag kan klämma in det mesta av min träning. Jag har en plan för min träning och vet exakt vad jag ska göra när jag kommer till gymmet/ger mig ut i löpspåret/ ställer mig på yogamattan/ tar fram kettlebell och gummiband för hemmaträning. För så här är det – sen jag blev mamma är passen nedkortade, jag har mindre tid att lägga på träningen och om den ska ge resultat måste varje minut vara dedikerad för ändamålet. Jag ser till att matlådan är klar kvällen innan, att frukosten står framme på bordet så långt det är möjligt, att träningskläderna ligger framme för att tas på direkt jag kliver ur sängen, att träningsväskan är packad, att… allt är förberett och planerat innan jag ger mig iväg till mitt pass.

Sen har vi prioriteringarna. Vårt hus ser.. ja, kanske inte ut som skit, men det är iallafall inte som hämtat ur en inredningstidning om vi säger så. 😄 Jag är inte ute på sociala evenemang flera gånger i veckan, jag lägger minimal tid på trädgård och jag tar så många genvägar som möjligt i matlagningen. Min tid går till familj, jobb och träning, och några nära vänner som jag prioriterar. Jag prioriterar också sömn, (någorlunda) näringstät mat och tid för återhämtning. Trist? Ja det tycker säkert många, men som småbarnsmamma måste jag prioritera! Det är helt enkelt inte görbart att fixa allt med familjen, heltidsjobb, ett hem och trädgård i tipptopp, ett antal utekvällar i veckan, träning, varje mål mat hemlagat från grunden, egen trädgårdsodling.. ja, ni fattar!

Man får helt enkelt bestämma sig! Jag har bestämt mig för att vara en tränande morsa, för det ger mig energi, det gör att jag mår bra, det gör mig till en bra förebild för mina barn, det gör att jag håller mig friskare och hälsosammare och förhoppningsvis att jag lever längre och kan finnas där för mina barn längre. Har du bestämt dig? Grattis och high-five!! Jag återkommer i ett annat inlägg om mer konkreta tips och råd för hur du kan få till träningen i ditt föräldraliv. ❤️